Idag är jag inge vidare glad.... är nog ganska.. eller rättare sakt skit pissigt ledsen...

igår kväll vid halv åtta fick jag ett samtal från mamma... och hon berättade att det var dåligt med morfar,så hon skulle sitta och vaka där till tolv inatt...

Men han var kontaktbar å så... hade väldigt svårt att andas och väldigt rosslig...(han har kol) så hon skulle ringa om nåt skulle hända under natten... men som tur va så ringde hon aldrig... har sove nått så otroligt dåligt.. ca 4 timmar... Haft ont i huve som en gris hela natten...

men upp i morse och fick bort huvudvärken efter en ipren... skickade iväg liw på skolan.. och sedan ringer telefonen... och det är mamma.... oh schit tänker jag... och svarar men en klump i halsen..... får då höra att morfar blive mkt sämre.. helt okontaktbar.... så hoppar i kläderna och kör liam till faster eva som så snällt kunde hämta liw oxå...

men jag trodde att det skulle bli samma sak denna gång oxå som med mormor att jag inte skulle hinna dit.. men det gjorde jag.... kommer in och få se nåt som inte alls ser ut som morfar.... utan ett skal som är ihopsjunket och tomt... alldeles grådassig i hyn.... och ett rosslande som lät som att man kokar vatten i en vattenkokare... och ett evigt stönande...

dom gav han en morfinspruta när vi var där... dom sa att det skulle påskynda det hela.... vi kom dit vid tio och åkte vid tre... då hade han fortfarande inte somnat... men han hade blive sämre i andningen och mera ihopsjunken.... såg ut som mormor när hon hade gått bort...

Pratade med mamma för en stund sedan och då skulle dom ge han en ny spruta men något starkare.... få se om det hjälper..... är så plågsamt att veta att han bara ligger och lider... och man vet att det inte finns nåt annat man kan göra....

Har gruvat mig för att denna dag ska komma i hela mitt liv!!!

Så sitter jag bara å väntar på just DET samtalet som man inte vill ha....!!

Livet är bra grymt och orättvist!!!